|
|
|
|
|
Under 1700-talet beviljar kungen i ömmande fall en årlig pension till änkor efter avlidna statstjänstemän. Denna förmån missbrukas och 1739 utfärdar Fredrik I nya hårdare villkor i en kungörelse. Familjepensionen blir mer av en nödhjälp. Denna kungörelse är antagligen den avgörande händelsen för tillkomsten av den första änke- och pupillkassan. Kommersrådet Anders Lissander samlar ihop tillräckligt många delägare bland sina bekanta inom de statliga verken och bildar 1740 Civilstatens änke- och pupillkassa. Sveriges första livförsäkringsbolag.
Vid den här tiden finns ingen officiell statistik och försäkringsmatematik är ett okänt begrepp. Vilka kalkyler ligger då till grund för de första reglerna? Anders Lissander svarar själv på denna fråga ”På min egen inbillning eller gissning, att tre av hundrade skulle årligen dö.”
Osäkra antaganden tillsammans med förmånliga villkor gör att Civilstatens änke- och pupillkassa hamnar i en svår ekonomisk situation. 1783 slår man därför samman Civilstatens och Militiestatens änke- och pupillkassor till Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige. Gustav III stadfäster det första reglementet den 23 februari 1784. Överstelöjtnant friherre Lagerbjelke är den drivande kraften vid reorganisationen och kan betecknas som den nya kassans egentliga skapare.
|
Friherre Lagerbjelke skapare av Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige. |
Pupill är ett gammalt ord för myndling eller minderårigt föräldralöst barn.
Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige är öppen för alla oavsett yrkesgrupp. Några yrken som fanns representerade på 1700- och 1800-talen men som inte är så vanliga längre är kryddkrämare, sidenfärgare och hattstofferare. En rad ryktbara män ingår genom åren som försäkrade, bland annat möbelsnickaren Georg Haupt, Gustav III:s finansminister Johan Liljencrantz och Carl Michael Bellman.
I november 1762 söker Carl Michael Bellman arbete hos Militiestatens änke- och pupillkassa och motiverar i sin ansökan att han trots att han gör ett bra arbete på sin nuvarande tjänst som bokhållare blir han inte befordrad. Dessutom passeras han av yngre kollegor. Han får inte tjänsten som kamrer. Antagligen beror det på att han inte kan ställa upp med den ekonomiska säkerhet som krävs.
Vid reorganisationen 1784 blev villkoren sämre för de försäkrade samtidigt som de blev rimligare för bolaget. Det här gör att Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige växer långsamt. Mellan åren 1784 och 1790 tecknar sig som delägare i medeltal 1,4 personer per år. Det är först under andra halvan av 1800-talet som antalet nya delägare ökar.
Generallöjtnant friherre Fabian Wrede är ordförande 1860-1887. Han inför statistiska och matematiska modeller. Wrede utarbetar dödlighetstabeller grundade på erfarenhet från Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige. Dessa tabeller får även stor betydelse för andra försäkringsbolag.
Vi skyddar familjers ekonomi om familjeförsörjaren avlider. Det har vi gjort i över 225 år. Vi är glada att få föra vidare denna fina tradition.