Löneväxling

REGLER

Löneväxling

Löneväxling eller bruttolöneväxling innebär att en anställd väljer att byta lön mot en förmån. En anställd kan komma överens med arbetsgivaren om att avstå från en kommande lönehöjning eller en resultatbonus, mot att arbetsgivaren betalar en annan förmån, t.ex. försäkring. En annan form av löneväxling är att arbetsgivaren varje månad gör ett bruttolöneavdrag. Avdraget görs som kompensation för en skattepliktig eller skattefri förmån.

Fördelar för arbetsgivare

  • Löneväxling kostar inte företaget någonting extra.
  • Löneväxling ger ett mervärde för de anställda, och ger därmed företaget en konkurrensfördel.
  • Löneväxling är bra att kunna erbjuda i samband med löneförhandlingar.

Fördelar för anställda

  • Får ett bättre efterlevandeskydd eller pension.
  • I stället för att få nettobeloppet som lön påförs bruttobeloppet tjänstepensionen.
  • Får mer pengar till sitt efterlevandeskydd eller pension genom löneväxling än vid privat sparande, detta eftersom skatten blir lägre för tjänstepension än för kapitalförsäkring och investeringssparkontot (ISK).

Löneväxling ger bättre efterlevandeskydd

  • Med löneväxling sänker den anställda sin lön eller sparar sin bonus för att få ett högre försäkringsbelopp till sina efterlevande. Om den anställda avstår 10 000 kronor i bruttolön, kan hon få  10 576 kronor i försäkringspremie utan att det kostar arbetsgivaren något extra.
  • På lön betalas arbetsgivaravgift på 31,42 procent. På en lön på 10 000 kronor är den totala kostnaden för dig som arbetsgivare alltså 13 142 kronor.
  • Lön: 10 000 kronor
  • Arbetsgivaravgift: 3 142 kronor
  • Arbetsgivarens totala kostnad: 13 142 kronor
  • På pensions- och försäkringspremier betalas särskild löneskatt på 24,26 procent, istället för arbetsgivaravgift. Den anställde kan därför få en högre försäkringspremie utan att det kostar företaget något extra.
  • Pensionspremie: 10 576 kronor
  • Löneskatt: 2 566 kronor
  • Arbetsgivarens totala kostnad: 13 142 kronor
  • 10 576/10 000 = 1,0576 d.v.s. 5,76 procent högre förmån (försäkringspremie) 

Inkomstgränser vid löneväxling                         

Det passar kanske inte alla, eftersom en lägre bruttolön kan ge lägre ersättningar i trygghetssystemen, t.ex. i sjukförsäkring och i allmän pension.

Inkomstår 2015 (taxeringsår 2016)                           

Rek. inkomstgräns efter löneväxling (8,07 IBB) = 468 867 kronor/år resp. 39 072 kronor/månad

Löneväxlingskvot = 1,0576

Inkomstår 2014 (taxeringsår 2015)

Rek. inkomstgräns efter löneväxling (8,07 IBB) = 459 183 kronor/år resp. 38 265 kronor/månad

Löneväxlingskvot = 1,0576

  • Lön upp till 8,07 inkomstbasbelopp (39 072 kr/mån) har betydelse för allmän pension.
  • Föräldrapenning baseras på lön upp till 37 083 kronor i månaden, d.v.s. 10 prisbasbelopp.
  • Prisbasbeloppetsom bland annat används för att beräkna grundavdrag, är 44 500 för inkomstår 2015 och 44 400 kronor för inkomståret 2014.
  • Inkomstbasbeloppet som används för beräkning av det så kallade PGI-taket och beräkning av den allmänna pensionsavgiften, är 58 100 kronor för inkomstår 2015 och 56 900 kronor för inkomstår 2014.

Logga in med dina uppgifter

Forgot your details?